Kritik mot barnkonventionen

Domstolar och myndigheter kan behöva överväga kafalah på grund av vissa barn som har etnisk, religiös alternativt kulturell hemvist där kafalah tillämpas. Alla ungar ges bästa möjliga förutsättningar att forma sitt eget liv efter sina förutsättningar och förhoppningar. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja mot regeringens förslag. Två exempel på möjliga tolkningskonflikter gäller artiklarna 16 och 20 i barnkonventionen.

Sverige måste ta kritiken från FN vid allvar

Däremot har kartläggningar och rapporter ifrån utredningar och myndigheter visat att den ej fått tillräckligt stort genomslag i statlig samt kommunal verksamhet samt i rättstillämpningen. Det låter kanske fint att inkorporera barnkonventionen i svensk lag, men förslaget strider inte bara mot svensk rättstradition utan riskerar också att försvaga barns rättigheter. Svensk rätt ska gälla lika för alla, oavsett kultur eller religion.

Barns rättigheter ska utvecklas och stärkas. Med regeringens förslag läggs riksdagens makt att döma från konflikter mellan regler och normer på olika nivåer över på myndigheter, enskilda handläggare samt tjänstemän samt på våra domstolar. Vi önskar fortsätta analysera brister i hur dagens lagstiftning lever upp till Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen och göra nödvändiga förändringar. Den gällande svenska lagstiftningen ligger väl i linje med konventionens bestämmelser och i många fall går den längre.

Bestämmelserna är allmänt hållna och besitter i många fall karaktären av målbestämmelser snarare än den typ av lagstiftning som oss i Sverige är vana vid. Att utföra konventionen till lag bidrar till att en barnrättsbaserat synsätt får genomslag i praktiken. detta är en placeringsform som vi i landet inte använder oss av. Förenta nationernas, FN:s, barnkonvention blir lag i Sverige. Det existerar ett frångående av den princip som normalt gäller, nämligen att regering och riksdag efter noggrann lagberedning avgör frågor om hur nationell lagstiftning ska utformas för att överensstämma tillsammans internationella konventioner.

I den svenska rättstraditionen värnas riksdagens lagstiftningsmakt och beredningsprocessen där förarbeten förtydligar lagstiftarens intentioner. Barnkonventionen är framförhandlad av diplomater från olika länder och är inte skriven för att användas i enskilda fall. Lagrådet och 30 remissinstanser avstyrker regeringens förslag för att inkorporera FN:s barnkonvention bland annat för för att man menar att det finns risk till att förslaget snarare kommer att försvaga barns rättigheter än stärka dem.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen riktar en uppmaning, en tillkännagivande, till regeringen om att följa upp att konventionen efterlevs och används i enlighet med svensk rätt. Först efter att konventionen har inkorporerats ska det utredas hur konventionen ska behandlas i svensk rättstillämpning, alltså tvärtemot hur man brukar göra. Den här debatten borde i stället handla om hur oss på bästa sätt kan stärka barnens ställning i Sverige, hur vi gör störst skillnad för barnen på riktigt.

Vi vill ta de viktigaste delarna av barnkonventionen och lägga in dem i grundlagen. Vårt förslag bygger vidare på den traditionella svenska metoden för att transformera internationella åtaganden till nationell rätt genom nationell lagstiftning eller grundlagsstiftning. Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen ifall att följa upp att konventionen efterlevs samt används i enlighet med svensk rätt.

Barnkonventionen barnarbete Publicerad 30 december Den 1 januari blir FN:s barnkonvention lag i Sverige, dock fortfarande är frågetecknen många.

Vilket land har ej skrivit under barnkonventionen Kritik mot att barnkonventionen föreslås bli lag.

Barns rätt till information barnkonventionen Bris, UNICEF Sverige och Rädda barnen existerar övertygade om att barnkonventionen som svensk team skulle vara ett kraftfullt verktyg för för att stärka barns rättigheter i Sverige.

I skrivelse 20 nämns bland annat möjligheten att placera ett barn enligt kafalah, som är en islamiskt begrepp som liknar adoption. Herr talman! Förslaget öppnar alltså för att barn tillsammans olika bakgrunder eller religioner behandlas olika. Detta är vi moderater inte beredda att tillåta. Det kommer att leda till problem på grund av socialtjänsten, skolan, sjukvården och polisen, vilka existerar de som ska tillämpa barnkonventionen i praktiken.

Jag har tidigare debatterat enskilda delar från problematiken med detta förslag med statsrådet Lena Hallengren, men jag ser nu fram emot att mer översiktligt kunna lägga ut texten om varför vi röstar nej till förslaget att inkorporera FN:s barnkonvention i svensk team.

Sverige får kritik av FN för för att barn inte ha jämlika villkor

Det, herr talman, är anmärkningsvärt. Om detta råder detta ingen politisk konflikt i Sverige. Vad föreslår då Moderaterna och Centerpartiet i stället? Konventionens grundprincip är att barn är individer tillsammans egna rättigheter och den antogs av FN Sverige godkände konventionen redan och måste följa den men den har ännu ej fått genomslag i praktiken. Tack för ytterligare en möjlighet att debattera denna viktiga fråga!

I artikel 16 stadgas att inget unge får utsättas för angrepp på sin heder. Även Lagrådet har haft synpunkter på just denna bakvända ordning. Även om kafalah ej förs in i föräldrabalken eller socialrättslagstiftningen kommer det att få en rättslig betydelse inom svensk rätt. Men frågan om och inom vilka fall svenska domstolar och myndigheter bör ta hänsyn till kafalah har över viktig taget inte analyserats av regeringen.

Det menar vi är ett bättre sätt att förbättra och stärka barns rättigheter. Eftersom barnkonventionens bestämmelser är så vagt utformade kan konflikter mellan dess bestämmelser och andra regler förväntas bli vanliga.