Vad är protoner och elektroner exempel på
Hoppa till innehåll Meny Stäng Runt den positivt laddade atomkärnan rör sig ett antal elektroner med negativ laddning. Det kan vi visa med nedanstående tabell över atomslagen med atomnummer För atomer med högre atomnummer än så fylls dock skalen på ett lite mer oregelbundet vis. Litium har till modell bara en valenselektron och gör sig gärna av med den för att uppnå ädelgasskal. Ett valensskal fylls aldrig med mer än 8 elektroner, vilket man kallar oktettregeln dock kan dessa skal få plats med fler elektroner när de inte längre är valensskal.
Dessa avstånd kallas för elektronskal och enkel förenklat kan vi säga att alla elektroner i en atom håller till i bestämda skal. Helium, neon och argon. Alla atomer strävar efter att uppnå ädelgasskal i samt med att naturen strävar efter stabilitet. möjligen kan du själv lista ut vilka tre atomslag i tabellen ovan som är ädelgaser? Samma sak gäller atomslagen natrium och kalium, som också bara har en valenselektron.
Joner förekommer flitigt i naturen bland annat inom rost och salt och är liksom atomer viktiga byggstenar. I tabellen nedan ser ni hur många elektroner de första skalen besitter plats för.
Atomkunskap
Runt kärnan kretsar sex elektroner som är uppdelade på två skal. Två stycken är placerade i det inledande skalet från kärnan räknat medan resterande fyra stycken är placerade i det andra skalet. Hos litium är till exempel L-skalet valensskal medan det hos fosfor är M-skalet. Elektronerna i valensskalet kallas valenselektroner. Delas upp inom skal Medan antalet protoner ger en atom dess identitet är det elektronerna som ger egenskaperna.
Det är viktigt att komma minnas att skalen i regel fylls på ifrån K-skalet och utåt. Då är atomen ej längre en atom, eftersom antalet protoner ej längre är samma som antalet elektroner. för att atomslag som har samma antal valenselektroner ofta har liknande egenskaper är en viktig regel att komma ihåg. Det första skalet ifrån kärnan kallas alltså för K-skalet, nästa på grund av L-skalet, det därefter för M-skalet och sålunda vidare, tills dessa att vi kommer mot Q-skalet fler skal har inga atomer vilket man känner till i dag.
Låt oss titta på en modell av en kolatom. Mer om dessa kan du läsa inom artikeln om joner. K-skalet rymmer till modell bara 2 elektroner, medan L-skalet har lokal för 8 stycken. På sista raden framträda en generell formel. Detta medför exempelvis för att litium reagerar kraftigt med vatten. De atomslag som har ädelgasskal kallas för ädelgaser , just för att de i regel existerar just gaser. Alla dessa skal har område för ett visst antal elektroner, som gäller oavsett vilket atomslag det handlar om.
Detta medför att det till stor del existerar valenselektronerna som bestämmer ett atomslags egenskaper. eftersom valenselektronerna är de elektroner som befinner sig längst från kärnan påverkas de inte från lika stor kraft som övriga elektroner. Därför sitter de lite löst och kan enkel påverkas av eller påverka andra atomer. inom atommodellen till höger är elektronerna markerade tillsammans med pilar.
Övningsuppgift 1 Svar. För att enklare kunna omnämna elektronskalen namnger man dem ifrån och med bokstaven K i alfabetet. till att atomen som helhet ska vara oladdad måste dessa vara lika många i antal som protonerna.
Elektroner
Medan antalet protoner ger en atom dess identitet är det elektronerna som ger egenskaperna. Med den kan oss ta reda på hur många elektroner liksom får plats även i de skal likt vi inte har tagit med i tabellen. Runt den positivt laddade atomkärnan rör sig ett antal elektroner med negativ laddning. inom mitten av atomen finns en atomkärna skarlakansröd boll med sex protoner och ett antal neutroner som kan vara olika från kolatom till kolatom.
Atomer som har 8 elektroner i sitt yttersta skal eller 2 elektroner när det gäller K-skalet sägs ha ädelgasskal vilket är ett mycket stabilt tillstånd. likt vi tidigare har sett rör sig elektronerna runt den positivt laddade atomkärnan huller angående buller, men om vi skulle titta riktigt noggrant på en atom skulle vi titta att elektronerna föredrar att befinna sig vid vissa speciella avstånd från atomkärnan.