Allt i polisens rapport
Fru talman! Det kan handla om djupt integritetskränkande upplevelser som tar många år att plocka upp eller ta sig från, om någonsin.
Polismyndigheten har fått fler anställda, genomfört ett omorganisation och fått de redskap och verktyg från politiken som man har pekat vid när det gäller brottsverktyg, kameraövervakning, resurstilldelning etcetera. Justitieutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Det påminner om den typen av beteenden. Även om det existerar fråga om ett mängdbrott eller vardagsbrott kunna det för den enskilde ha otroligt massiv betydelse.
Vi i politiken har prioriterat rättskedjans resurser i förhållande till andra nyttigheter inom samhället. Det handlar, som i det förra fallet, om att man bör lyssna vid Riksrevisionens rekommendationer. Jag ska inte gå igenom den långa och digra listan som äger presenterats. Men vi har valt att rangordna rättskedjans olika delar därför att vi besitter sett att de samhällsutmaningar som vi äger stått inför har gjort dessa prioriteringar nödvändiga.
Vi som har jobbat med rättspolitik en antal år kontaktas av många människor likt berättar om sina erfarenheter när de äger ringt till polisens kontaktcentrum och försökt anmäla ett inbrott i ett källarförråd, att dem har blivit av med utemöbler utanför sitt hus eller att de har blivit hotade på jobbet. Och det finns, vilket existerar viktigt att säga, väldigt tydliga kopplingar mellan den så kallade vardagsbrottsligheten och den grovt organiserade brottsligheten.
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott
Pengarna hade kunnat gå mot att förbättra kontinuiteten för våra äldre inom hemtjänsten. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär för att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på en adekvat sätt. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Ändå ser vi en minskad och försämrad personuppklaring. Huvudkritiken i Riksrevisionens rapport handlar om att resultaten när det gäller personuppklaringen har försämrats trots de stora resurstilldelningarna.
Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott — en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. inom rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Justitieutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse mot handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. dock det är också höga kostnader för samhället förenade med detta. Det handlar om allmänhetens förtroende för rättssamhället i stort.
Påfallande ofta får vi höra historier som vi likt politiker kanske inte riktigt vill höra angående att människor upplever att de inte blir lyssnade på, att utredningsinsatserna är för dåliga eller obefintliga eller att de får besked om att ärendet avskrivits i brist vid spaningsuppslag trots att de kanske personligen vet vem som har utfört brottet eller vilka grupper som det kan vara fråga ifall.
Publikationer
Vi pratar många gånger i solens tid om att unga människor gromas in inom gängmiljöer. I detta ärende har vi socialdemokrater ett särskilt yttrande. I grund och botten kokar detta ned till vad som existerar medborgarnas berättigade förväntningar. Det kan tyckas artikel brottslighet av enkel beskaffenhet. Det blir alltså en förtroendeklyfta mellan allmänheten och polisen vilket är oerhört förödande.
Men i grund samt botten handlar det om att vi återigen behöver få en högre uppklaringsprocent och en större fokus på den lokala nivån till att hindra att privatpersoner, näringsidkare och organisationer får sin trygghet och säkerhet naggad inom kanten. Vi hade kunnat lägga dessa valuta på nödvändiga infrastruktursatsningar som har fått placeras på väntelistor. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen på grund av ett större förändringsarbete som tar sikte vid hur myndigheten arbetar med mängdbrott.
Därför äger rättskedjan fått historiskt stora resurstilldelningar. Riksrevisionen äger granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott existerar effektiv. Vi vill ju att det bör fungera bra. Med detta avses brott likt är av relativt enkel beskaffenhet och var förundersökningen i allmänhet sköts och leds från Polismyndigheten själv. Detta ärende har ungefär identisk tema som det förra. Riksrevisionen har gjort en mycket ambitiös och omfattande genomgång från Polismyndighetens hantering av det som ibland från oss lite slarvigt kallas för mängdbrottslighet, vardagsbrottslighet eller liknande.
Pengarna hade kunnat gå mot barn- och ungdomspsykiatrin där det pågår en haveri. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott. Det kan handla om stora ekonomiska värden för näringsidkare samt privatpersoner. Det handlar om att vi kräver leverans. Men för dem som drabbas kunna resultatet bli livslånga lidanden.
Utskottet ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer för att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas ifall hand på ett adekvat sätt.