Kvinna läser och en man frågar om vägen
Verket: Doktor Glas
Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När denne får veta att vi är svenskar säger han nästan skyggt: Jag tycker mycket angående Sverige. När byborna senare emigrerar till landet finns den då årige Sleman Alexander tillsammans med. Ett lydigt svar — jag har lärt att hålla största möjliga avstånd till allt som kan ha med gerillakrigarna att utföra. Varför planterar ni inte träd, frågar denna hövdingen Timur Beg.
Den första kurdiska flyktingen kommer till Sverige Süleyman är sju år när han och hans familj tvingas fly sin by i turkiska Kurdistan. Jag vill bland annat besöka det mytomspunna Hasankeyf i Tigris floddal där människor fortfarande lever sitt vardagsliv boende i grottor — samt under hot. Varför, frågar vi, vaksamma vid att han kanske hört svenska flickors lockande rykte. Under talets sista decennier kommer tiotusentals kurder till Sverige, som arbetskraft och likt flyktingar.
Och PKK är terrorklassade även inom Sverige. Till fots. Hans första fråga existerar ett lackmustest: PKK, terrorister eller inte? tid dyker platsnamnet upp i ett svenskt handling. Och medan vi sitter där i mattbutikens dova dunkel och dricker te, glas vid glas, förstår vi att det handlar angående politik. Den turkiska regeringen vill dämma upp floden och bygga en jättelik vattenkraftsdamm.
då han förstår att jag är svensk mörknar hans blick, även han tänker säkerligen vid Sverige som en fristad för flyktingar. vid vandringen genom Azerbajdzjan, Georgien och Ukraina förlorar han sin familj. ESSÄ: Detta är ett text där skribenten reflekterar över ett material eller ett verk.
Sveriges relation till kurderna visar vilka vi blivit
En man nära på gråter när vi kommer att prata om den mördade Olof Palme. Varför, från vilket ställe kommer de, vad är det de önskar lämna? Om att Sverige gett fristad mot så många politiskt aktiva kurder. For many reasons, svarar han. På väg dit blir jag stoppad av polisen och beordrad för att följa med till borgmästaren. Under en utflykt i den turkiska delen av Kurdistan enstaka sommar för länge sedan träffar jag samt mina vänner en ung matthandlare, Mehmet.
Borgmästaren nickar: korrekt. Mehmet är inte den enda vi möter som tänker på Sverige tillsammans värme. En plats vid floden Dnepr inom Ukraina där något tusental svensktalande, ursprungligen bördiga från estniska Dagö, lever mycket fattigt efter den ryska revolutionen. De får ett eget tält, fordrat med rött tyg och utrustat med sköna täcken och kuddar, och dem bjuds på helstekt får fyllt med pistagenötter. Grottorna kommer att översvämmas, de som bor där tvingas flytta.
Redan vikingarna, närmare bestämt ruser med trolig bakgrund i Roslagen, träffar på kurder under sina härjartåg i Kaukasus. Han tornar upp sig vid skrivbordet på baksidan en dunge av turkiska flaggor och beneath det obligatoriska porträttet av landets grundare Atatürk. Ett par år efter den där inledande resan till Kurdistan far jag tillbaka, idag som journalist. Journalister från Svenska Familje-Journalen blir mottagna med stor gästfrihet av en kurdisk hövding.
Terrorister, svarar jag. Han lever resten av sitt liv i Sverige och dör på Gotland Sleman Alexander är den första droppen i en ström.
Kurdistan blir sedan under århundradenas lopp allt mer strategiskt viktigt. Snart märks också ett medkänsla med kurderna. Sedan associerar han mot Palme-mordet — som ju faktiskt utfördes från just PKK, right? Så långt kunde hans öde varit hämtat ur ett av Migrationsverkets diarier från talet, men så når denne Gammalsvenskbyn. Och missionären Elin Sundberg rapporterar ifrån persiska Kurdistan att byarna där saknar grönska.
Rader av svenskar börjar resa till Kurdistan: forskare, diplomater, militärer och missionärer. Den geografiska beteckningen kan idag få makthavare i bland annat Turkiet att se rött, eftersom dem menar att Kurdistan inte finns, men Karl XII skriver obekymrat ordet i ett skrivelse till den osmanske sultanen.