Konstruktionism vad är det
Även om vittnesmålen säkert ofta innehåller såväl missförstånd som förenklingar, så sätter de fingret vid frågor som behöver diskuteras. För att förbättra lärarutbildningen till en verklig akademisk professionsutbildning bör man ge rum åt metodikens egen teoriutveckling på empirisk grund, skriver Ingrid Carlgren inom en diskussion om lärarutbildningens arv och kommande red. För att utveckla lärarutbildningen till enstaka verklig akademisk professionsutbildning tror jag dock för att det måste göras en tydligare åtskillnad mellan teori och teoretiskt arbete och praktik samt istället ge rum åt metodikens egen teoriutveckling på empirisk grund.
I mitten av talet inrättades lärarseminarier i varje stiftsstad. Läraryrket existerar på så vis ett speciellt yrke. Däremot talade de gärna och mycket om vilket de borde göra istället. Lärarutbildningen tycktes ge ett språk för att tala om detta som borde vara — men inte på grund av att förstå det lärare faktiskt gjorde. inom dagspressens skoldebatt har konstruktivism alltmer kommit för att användas som ett allmänt skällsord — likt en slags precisering av flumpedagogik.
Posted bygd Magnus Hultén on måndag, februari 24, · 16 Comments. Betydelsen av detta blev klar för mig när jag på talet intervjuade ett antal lärare om deras arbete. Frågan handlar egentligen om vad en teori existerar och hur teorier används.
Även ifall kopplingen mellan dessa bägge delar var minimalt sagt lös, kom pedagogiken att ses likt den teoretiska grunden för metodiken. Denna skoldebattskonstruktivism är en halmgubbekonstruktion som på ett sätt är lätt att avfärda. Dessa teorier omvandlades på så vis till läror eller ideologier för den undervisning som förordades på metodikinstitutionerna. Det går att hitta en historisk bakgrund till detta i den så kallade seminarietraditionen.
Vad som inte är lika lätt för att avfärda är däremot olika vittnesmål om för att det är just denna nidbild av konstruktivismen som förespråkats i lärarutbildningen. Politiska reformer skapar hela tiden nya förutsättningar och uppgifter, vilket i sin tur skapar behov av nya slags lärare. Det mest slående resultatet fanns att ingen av lärarna ville eller ägde ord för att beskriva det de faktiskt gjorde i undervisningen.
Syftet med den på denna plats artikeln är att försöka ge ett bidrag till hur det går att förstå för att konstruktivistiska teorier om individers kunskapsbildning tycks omvandlas till en ism eller en lära vilket nedvärderar all form av traditionell undervisning samt förespråkar en långt driven elevstyrning. Att uppfatta teorier som föreskrivande läror är, menar jag, en aspekt av en typ av lärarutbildningskultur med långa historiska rötter.
Likaså är detta viktigt att vi diskuterar frågan om konstruktivistiska teorier leder till ett ensidigt betonande från elevens kognitiva utveckling på bekostnad av dem kunskaper som undervisningen ska förmedla. För närvarande pågår en utredning om hur lärarutbildningens standard ska kunna höjas samt dess teori samt praktik knytas närmare varandra. Det senare äger inneburit att lärare ute i skolorna ej med självklarhet har betraktats som mästare utan snarare som bakåtsträvare som behöver förändra sitt sätt att undervisa.
Vad är konstruktivism?
Teorin uttrycker på så vis en vision snarare än att vara ett sätt att förstå en existerande praktik. Medan pedagogiken förmedlade generella teorier om lärande och undervisning, så utvecklades metodiken av reformvänliga lärare som konkretiserade den senaste läroplanens anvisningar i arbetsformer och uppläggningar. Teoretiseringen av metodiken omfattade alltså inte teori som utvecklats i anslutning till den praktiska undervisningen, utan istället importerades generella teorier vid en hög abstraktionsnivå långt från undervisningspraktiken, dock som trots det fick en föreskrivande funktion.
Duktiga lärare blev metodiklärare som undervisade angående metoder, modeller och arbetsmaterial som utvecklats genom den egna erfarenheten. När akademiseringen av lärarutbildningen började på och talen var det flera metodiklärare som läste kurser i pedagogik samt tog med sig teorierna till metodikundervisningen vid lärarutbildningen. På så vis kopplas konstruktivismen från vissa debattörer ihop med en total relativisering av kunskap och sanning.
Utöver ämnesteori byggdes den upp av pedagogik, metodik och erfarenhet. Genom att teorin också knyts till den önskvärda reformrelaterade förändringen går det att förstå hur teorier blir normativa istället för analytiska redskap. Lärarutbildningen har utvecklats i ett spänningsfält mellan, å ena sidan, den erfarenhetsbaserade insikt som byggts upp av lärarna och, å den andra, de återkommande reformer som bota tiden efterfrågar nya saker.
Teorier ställs på det sättet mot varandra på en värdemässig grund snarare än att de testas och prövas inom ett empiriskt analytiskt arbete. Även om detta runnit mycket vatten under lärarutbildningsbroarna sedan talet, undrar jag om det inte kan artikel så att detta kulturarv fortfarande på något vis är verksamt.
konstruktionism - Uppslagsverk
Tanken var att pedagogiken skulle ge den teoretiska grunden, som därefter skulle konkretiseras inom metodiken. Behovet av lärare när folkskolan skulle utvecklas var enormt. Skola och Samhälle. beneath talet utvecklades en struktur för lärarutbildningen liksom återfinns i många länder men som numera har övergivits i Sverige. Pedagogisk konstruktivism beskrivs som en undervisning där läraren låter eleverna själva utveckla sina kunskaper utan ingripande ifrån läraren, och där alla uppfattningar är lika mycket värda eftersom de är just uppfattningar.
Om det stämmer att lärare under sin utbildning upplevt en undervisnings- och kunskapsfientlig traditioner, är det viktigt att vi diskuterar detta. De används inte som redskap för för att analysera och förstå utan för att föreskriva och legitimera. Det finns lärarutbildningskulturer som små frukter från växter på ett arv av att omvandla deskriptiva analytiska teorier till normativa läror och ideologier. Konstruktivism blir därigenom en teori för den goda pedagogiken i kontrast till bland annat behavioristiska teorier, som uppfattas som den teoretiska grunden för en icke önskvärd undervisning.
Även om de inte förordade växelundervisning hade dem alla en mission att utbilda för en yrke som egentligen inte fanns.