Tre nivåer läsning
Allt detta lär vi oss genom de erfarenheter vi får, alltifrån tidig barndom och vidare och som byggs på under uppväxten samt livet igenom. Visserligen lär sig även svaga läsare vilka skillnader som finns mellan olika typer av texter — de kan exempelvis avgöra om det är en faktatext — men de vet inte vilka slutsatser dem ska dra utifrån denna kunskap. Förståelse från en text, oavsett om det gäller läsförståelse eller hörförståelse, innefattar färdigheterna att kunna sätta igång sin bakgrundskunskap , att kunna anpassa sin läsning eller sitt lyssnande efter textens struktur samt att kunna använda tolkningsstrategier för för att förstå textens innehåll.
Bakgrundskunskapen skapar förväntningar vid vad den nya texten ska handla ifall. Strukturen omfattar till exempel styckesindelningar, disposition samt rubriksystem och styrs av vilken genre texten tillhör.
Logga in här
De behöver ett fåtal hjälp att tillägna sig samma sorts medvetenhet som starka läsare har. För att behärska begripa och hantera vår omvärld behöver oss mentala modeller, så kallade kognitiva scheman. då man läser en faktatext behöver man sätta igång de tidigare kunskaperna inom ämnet för för att kunna skapa mening i texten, d v s förstå innehållet. Kunskapen om textstruktur bygger på:. Innan dess ges en kort detaljer varför hörförståelse är så viktig för läsförståelse.
För att även svaga läsare ska ett fåtal möjlighet att skapa mening i de texter de läser, behöver de träna sig inom att använda olika strategier för olika ändamål. Genom att koppla textens innehåll till tidigare kunskaper, välja förståelsestrategier som är lämpliga på grund av textstrukturen och välja strategier för att tolka texten uppnår goda lyssnare eller läsare medvetande för innehållet. De olika färdigheterna är olika svåra att behärska och de utvecklas beneath hela livet.
Tillämpningen av bakgrundskunskapen är inget som kommer naturligt för alla elever.
Om man kan aktivera sin bakgrundskunskap kan man även koncentrera sig på det som är viktigt och på det som är nytt inom texten istället för att ta in samt bearbeta all information i varje ny ord. När man har förstått texten är den också lättare att komma ihåg. Mycket tyder på att dessa elevers svårigheter med medvetande kvarstår över tid om de inte uppmärksammas tidigt. För att förstå en skönlitterär skrivelse behöver man flera olika sorters bakgrundskunskap ifall både språket och omvärlden för att behärska fylla i information som författaren utelämnat på grund av att göra texten mera intressant och spännande.
Förståelsen av en ny text bygger inom stor utsträckning på sådant man redan vet och kan, även om man kanske ej alltid tänker på det. Den nya kunskapen integreras med tidigare kunskaper och är ett hjälp för att förstå texten. Under dem första skolåren tillämpas de främst under lärarens högläsning men utvecklas efterhand, när elevernas avkodningsförmåga förbättras, till att så småningom även tillämpas vid den egna läsningen.
För en god läsförståelse krävs dock att man kan nyttja de tre färdigheterna parallellt. Syftet med medvetande är att förstå text — exempelvis dess budskap, handling eller orsak-verkanförhållanden. Hörförståelse skiljer sig från läsförståelse bland annat genom att läsförståelsen förutsätter avkodningsförmåga, medan språklig förståelse tillämpas både vid hörförståelse och vid egen läsning. detta tycks vara så att elever som blir skickliga läsare har en intuitiv känsla på grund av hur de ska läsa en text till att underlätta förståelsen.
Läraren har här ett viktig funktion att uppmuntra eleverna och undervisa dem i att dra nytta av sina erfarenheter och kunskaper för att öka förståelsen av den text som bearbetas. Framgångsrik medvetande av en text förutsätter att läsaren alternativt lyssnaren behärskar ett antal färdigheter. I detta här avsnittet lär du dig mer ifall dessa färdigheter och får även läsa ifall olika modeller som du kan använda dig av för att bedriva undervisning i medvetande av ett innehåll samt om forskningen vilket ligger till grund för dessa modeller.
en flertal forskningsstudier, bland annat i USA, visar att bakgrundskunskapen och förmågan att aktualisera den har stor betydelse för läsförståelsen. Textstruktur handlar om hur texten till innehåll och struktur är organiserad och utformad för att presenteras för mottagaren. Enligt kognitiv schemateori byggs vår begreppsförståelse och våra kunskaper gradvis upp genom nya upplevelser och erfarenheter. För att ge en tydlig bild av de tre färdigheter som innefattas i läsförståelse, kommer de längre fram att behandlas separat.
I en allegori funderar de till exempel på innebörder från metaforer och andra språkliga bilder, koncentrerar sig på att läsa mellan raderna och skapar sig egna, inre bilder av innehållet. Därmed uppnår de en effektiv läsning och kunna lägga sin energi på att koncentrera sig på det som är nytt och viktigt i en faktatext. Att kunna använda sig av sina kognitiva scheman — det önskar säga av sina erfarenheter och kunskaper angående omvärlden, om språket och om olika texttyper — är avgörande för att förstå enstaka text.
Många svaga läsare har även ett svag hörförståelse och har därmed svårigheter för att förstå texters innehåll oavsett om de läser själva eller lyssnar till dem. Det räcker inte att endast ha bakgrundskunskap utan detta avgörande är att kunna tillämpa den. Starka läsare kan utnyttja ledtrådar i textstrukturen till att aktivera bakgrundskunskap och lägga till fräsch kunskap. De har metakognitiva färdigheter som svaga läsare oftast saknar.
Bakgrundskunskap omfattar alla dem kunskaper vi behöver för att förstå innehållet i en text som vi lyssnar mot eller läser.
Läsförståelse i teorin
Starka läsare, däremot, använder sina kunskaper till att variera sin läsning utifrån textens struktur och svårighetsgrad. Forskningen visar också att undervisning om hur man använder sin bakgrundskunskap ger goda effekter. Bakgrundskunskap innefattar bland annat:.